Dikväveoxid är en mixning av kväve och syre. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flera säkert känner till, är lustgas samt det är inte en brännbar gas.
Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.
Dikväveoxid har ett mycket stort användningsområde, som bland andra i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men numera används den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i annorlunda kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.
En gräddsifon
Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk alster som används för att anordna vispad grädde till diverse, såsom tårtor samt i kokkonst. Det finns flertal olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland andra är en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.
En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bliva lätt, men den kan också förvara din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du behöver aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir blaskig och torr.
Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man önskar vispa grädde, lägger du främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar man på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det blott att pressa handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu anländer grädden att anlända ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bliva lätt absolut som grädde ska vara.
Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en semla. Grädde kan användas i annorlunda områden, som i kaffe och varm choklad koppar, men också i matlagning och bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.
Det är även flera som inkluderar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det flesta, som bland annat i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.
Grädde
Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte skall skikta sig. Detta gäller enbart grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den ej homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde innehar stora fettdroppar som har kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon samt en patron som består av dikväveoxid.
Det finns flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det finns även de som har lägre. Bland andra finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.
Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som innehåller dikväveoxid.
