Mossor samt lavar, vad är vad?


Klicka på bilden för mer info

Mossor samt lavar är ibland enormt lika varandra till utseendet – det finns underarter av bägge som är snarlika varandra både till färg och form. Men skenet bedrar, det rör sig om ett par vitt olika växter, som kan klara av annorlunda förhållande och som är känsliga för olika saker.

Lavar är faktiskt inte en planta per se utan en symbios mellan en svamp och en alg alternativt cyanobakterie. Svampen består stomme och beskydd för laven, genom sina hyfer. Den tar opp vatten och föda som är löst i regn och annan nederbörd. Vid segsliten torka skyddar den även algen från att torka ut. Algen i sin tur bidrar med att alstra energi med hjälp av fotosyntes.

Det finns omkring tvåtusen annorlunda sorters lavar i Sverige och den vanligaste färgen är grå, också om det finns en uppsjö varianter med alla möjliga färgspektra, exempelvis klargul eller brinnande brandgul. De flesta lavar trivs i miljöer som är torra samt ljusa. Det finns men undantag även för det – det finns en art som växer på klippor under vattenytan!

Lavar växer gärna på stenar och träd. De arter som trivs på sten utsöndrar ämnen som sakta bryter ner underlaget samt frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stam, rotsystem och blad. De byggs upp av svampen som bildar ett extern skikt. Strax under det finns algen. Alltemellanåt är svamp och alg blandat genom hela den invärtes delen av laven, det som kallas märgen.

De vanligaste lavarna är renlav samt islandslav. Lavar kan användas inom många områden. Det finns seder kring att begagna islandslav i sallader, och man har under historien använt lav i brödbak. Somliga lavar kan man med stor fördel begagna för att växtfärga garn samt då få mustiga, fina naturfärger. Det finns nämligen mycket man kan göra med lavar, om man blott vet vilken sort det är man har, och vad man skall göra.

Mossor är växter som oftast är gröna till färgen och som trivs på platser med skugga och fukt. De växer framförallt på marken, men oxå på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt samt eternit. Detta innebär att mossa alltemellanåt tycker om att expandera på hustak.

Mossa saknar rotsystem med har istället korta rottrådar som förankrar växten med underlaget. Dessa mosstrådar saknar möjlighet att ta opp vatten samt näring. Istället händer upptag igenom de bladliknande utskotten, genom porer som alltid står öppna.

När mossa växer på takpannor växer de ofta in emellan takpannorna samt när vintern samt kylan kommer leder det till att vattnet i mossan fryser och expanderar vilket gör att takpannorna spricker. Det är på grund av detta viktigt att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat växa på taket, utan man måste avlägsna det för hand, inte använda bekämpningsmedel då dessa kan missfärga takpannorna.

Mossa är alltemellanåt oxå ett problem i gräsmattan. Mestadels beror mossans fördel på att det är bristfällig dränering, dåligt gödslat och/eller för surt i gräsmattan för att gräset ska trivas. Det bästa är då att avhjälpa de nämnda tre sakerna före man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti och järnsulfat. På somliga platser kan mossa vara mycket attraktiv alldenstund det ofta bidrar till en lummig växtlighet.

Det är alltså inte bara dåligt med mossor samt lavar, tvärtom, de är både vackra och kan vara mycket användbara! Vill man ha dän dom är det enklast med Fulstopp – oxå i gräsmattan.