Mossor och lavar, skillnader samt likheter


Klicka på bilden för mer info

Mossor och lavar kan vara till synes lika varandra, men de båda växtgrupperna skiljer sig åt på många sätt. Också om båda grupperna till exempel saknar rötter har de olika sätt att komma runt det problemet.

Mossa är en mestadels grön växtgrupp som har funnits på jorden i cirka 450 miljoner år. De saknar rotsystem men har istället små rottrådar som förbinder växten med underlaget. De har också en kort stam och bladliknande utskott. Mossa trivs där det finns mycket väta samt gärna är skuggigt. De kan växa på stenar och mull, men oxå andra underlag så som betong, tegel, eternit, skiffer samt asfalt.

Mossa tar upp vatten med näring löst däri genom alltid öppna porer i de bladliknande växtdelarna samt stå sig kvar fukten. Detta gör att mossa är en ovälkommen besökare på hustak. När vintern kommer fryser mossan samt risken finns att den expanderande isen spräcker takpannorna. Det bästa sättet att få dän mossa från takpannorna är manuell borttagning.

Mossa tycker om att expandera i näringsfattig och sur jord som gärna har dålig dränage. Då tar mossan över eventuella grässorter. Gödslar man samt sprider ut kalk samt dränerar sin trädgård kan gräset få det fördelaktigt samt konkurrerar då ut mossan.

Man kan oxå använda sig av järnsulfat, som i affären har namn som mossa gti samt så vidare, för att snabbt ta bort mossa. Man skall men vara alert på att det är ett bekämpningsmedel och det skall användas med stor varsamhet. Man bör inte använda järnsulfat alternativt dylik preparat på takpannor för att få dän mossa där eftersom dessa medel kan missfärga pannorna.

Somliga platser är mer lämpade för mossa än för gräs och man bör inte blott hälla på bekämpningsmedel samt låta det vara – då kommer mossan garanterat tillbaka. Ibland kan mossa vara riktigt fint i trädgårdar och ge en lummig stämning. Mossa tål segsliten torka utan att växtcellerna skadas. När det sedan blir blött åter kommer växten igen spira och reproducera sig.

Lavar däremot är inte en allen planta utan en symbios mellan en alg eller cyanobakterie och en svamp. Svampen bygger upp själva laven samt i nära nog alla fall är det svampen som ger den dess utseende. Svampen skyddar mot uttorkning samt bildar skelett till laven. Algen finns strax innanför det yttre skiktet och har för uppgift att bilda energi genom fotosyntes.

Lavar trivs bäst där det är ljust samt torrt. De är mestadels grå till färgen och kan klara sig mycket långa perioder helt utan vatten alldenstund de då går i torrdvala samt inte har någon som helst expansion. Lavar tar opp all sin föda från nederbörd. En del lavar växer på sten samt kan utsöndra ämnen som sakta bryter ned stenen samt därmed frisätter mineraler som laven kan tillgodogöra sig.

Det finns också lavar som växer på träd och får sin näring när vatten sipprar över värdväxten vilket innebär att dessa lavsorter tar mycket lång tid på sig att expandera. De vanligaste lavsorterna är renlav samt islandslav. Det finns en lång hävd att använda lav i exempelvis mat alternativt att påverka garn med det för att få naturfärger.

Som man kan se så är mossor samt lavar egentligen inte speciellt lika varandra, oxå om de i vissa fall kan te sig så! Vill man ta bort de så är det lätt och varar längs med hjälp av Fulstopp.