Om man vill undfly elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är självklart att undanröja källan till den dåliga lukten. Men trots att man så gjort kan somliga odörer dröja sig kvar i väggar samt möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det olika sätt. Alla sätt har sina för- och nackdelar.
Luktsanering med hjälp av ozon är en generell procedur. Ozon är en instabil gas bestående av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man bör därför inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering funkar bra mot både illa lukt och åt att sanera mögel. De stöder dessutom då man vill fösa undan till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.
En annan metod för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparatur med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med hjälp av någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn än mer verkningsfull kan man använda sig av en UV-lampa som åstadkommer en liten mängd ozon också. På så sätt får man en dubbel effekt.
Ifall man använder bara fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.
Ännu en en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används också som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar naturligtvis beroende på vad för problem man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen kommer att omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och fördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.
Om det inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att eliminera mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och övriga hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig grundligt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas separat men man får snarare bäst verkan om det används som komplement till en annan metod.
Eftersom saneringsvätskor vanligtvis är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den funkar så bra – ska man dock i så stor grad som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.