Så enkelt blir du offer för ID-kapning

Spyware

Webben är briljant men det är samtidigt det forum där folk löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt vis, totalt i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera alternativt eBay. ID-kapning är ett oerhört allvarligt brott som ofta innebär svåra följder för offret.

I boken finns en lång och bra checklista. finns kostnadsfritt som e-bok i biblioteken samt kan köpas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bokomslaget för mer tips.
Mer information här

För att skydda sig mot Spyware finns en massor skilda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med otroligt olika kvalitet, pris samt effektivitet förstås.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du endast är ett kliv från att motta alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna variant av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – otroligt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning eller annan aktivitet via en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därefter används av ID-kaparna för olika ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Då och då kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå privat upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som folk i jakt på kärlek. Personer som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att finna en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En människa som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, dessvärre, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för ytterst låga priser. För att köpa måste man uppge sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därpå stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns självfallet inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.